Bröstcancer, Rosa oktober, med mera

Rosa oktober startades i USA 1985.

Det finns väldigt många organisationer som har rosa band och rosa kampanjer i syfte att samla in pengar och upplysa allmänheten om denna sjukdom.
För lite bakgrund kring hur det hela startade kan du kika här Kuriosa om Rosa oktobers historia (enligt wikipedia)

I Sverige finns framförallt två organisationer som säljer ett rosa band. Två olika organisationer och två olika band med olika syften. Vi tycker inte man kan tävla i cancer och lägger ingen värdering kring att ena är bättre eller sämre.

Köp båda om du kan

Vilka av Bröstcancerförbundets insamlingar är öronmärkta forskning?

• Rosa band
• Rosa Reflexer
• Månadsgivare
• Testamenten

Det betyder att övriga insamlingar inte är öronmärkta forskning.

Exempel på övriga insamlingar:

• Minnesgåva
• Privat insamling
• Samarbetspartner
• Företagsgåva
• Rosa Match
• Spontan Gåva
• Högtidsgåva
• Företagsvän
• Datumlotteri

Ingen central insamling tillfaller lokala föreningar. Varje lokal bröstcancerförening, är separat från Bröstcancerförbundet ekonomiskt.

Vi har egna organisationsnummer och bokslut och skulle rent tekniskt kunna lämna som medlemmar, något exempelvis gotlands lokala förening gjorde några år sedan.

Vill du att en del eller hela av din insamling ska gå till en specifik förening? Kanske för att stötta de drabbade som finns i din stad eller av annan anledning?

Kontakta den föreningen direkt. Alla 34 föreningar finns här:

https://brostcancerforbundet.se/fa-stod/lokalforeningar/

Önskar man ta del av våra fullständiga handlingar eller övrigt så mejlar vi gärna detta vid förfrågan goteborg@brostcancerforbundet.se

Vi bjuder på en glimt av föregående års verksamhet och det bildspel vi hade i samband med senaste årsmötet:

Agenda Årsmöte 2025 och Verksamhetsplan 2025 2.0

Nationella Kvalitetsregistret Bröstcancer 2024

• 9692 Personer fick diagnos Bröstcancer
• 48% Diagnosticerades genom mammografiscreening
• 52% Diagnosticerades tack vare att patienten själv fått symptom och sökt vård.
• 26% Av patienterna var i åldrar utanför screening och hittade således också sin egen tumör
• 33% av dem som ingår i mammografiscreening upptäckte sin cancer själv
• 4% (380 patienter) = var yngre än 40år
• 24% (2348 patienter) = 75+ år
• 1% (90 patienter) var män

Statistik lokalt: Sahlgrenska Bröstcentrum 2024

• 752 nya fall bröstcancer
• 202 var äldre än 75 eller yngre än 40
• 550 var inom ålder: 40-74

Sahlgrenska är Sveriges näst största bröstcentrum.

Vi jobbar aktivt med kunskapsdelning och deltar med ledamot i styrgruppen för Bröstcentrum https://www.sahlgrenska.se/omraden/omrade-5/brostcentrum/

Sveriges 5 största sjukhus sett till antal fall bröstcancer 2024

Kvalitetsregistret NKBC

Här kan alla själv söka siffror i dess interaktiva rapport, det går att filtrera på år, kön, diagnostyp, region, sjukhus och mycket mer https://statistik.incanet.se/brostcancer/

Vikten av självundersökning

Självundersökning har stor effekt - 52% av alla fall 2024 upptäcktes av patienten själv.

Extra viktigt om du är över 74 år och inte längre automatiskt kallas. Det innebär inte att din risk går ner, eller att du inte blir undersökt med mammografi OM du själv upptäcker symptom.

Detta är viktigt att veta om du är 74+ - du får inte längre en automatisk kallelse enligt screening. Men hittar du en knöl eller har andra symptom som tyder på bröstcancer, så ska du kontakta din vårdcentral. Där bedömer en läkare dina symptom och skickar remiss till mammografi om det finns misstanke om cancer. https://brostcancerforbundet.se/om-brostcancer/klamdagen-sjalvundersokning/

Även viktigt om du har Täta bröst - vilket du kanske inte vet om, tyvärr. På engelska heter Brösttäthet: Breast density. Det är i många länder obligatoriskt att ge kvinnor information om sin brösttäthet. Exempelvis i USA och UK. Tätheten är viktig av två anledningar: du har högre risk att få bröstcancer och dina bröst är svårare att undersöka med sedvanligt mammografi.

Du kan behöva komplettera med exempelvis ultraljud eller annan röntgen. Framförallt: känn igenom dina bröst särskilt väl om du vet att de är täta.

I Sverige är det inte alls säkert du får veta om du har täta bröst eller ej. Vissa radiologer berättar, andra inte.

Detta går att se på bilderna.

Något vi anser måste förändras, en fråga som det bedrivs påverkan kring.

https://brostcancerforbundet.se/om-brostcancer/vad-ar-brostcancer/tata-brost/

Vad händer om jag känner en knöl, vad gör jag?

Om du söker vård för något symptom så är det i första hand till vårdcentral du vänder dig, om du inte redan har en kontaktsköterska och haft Bröstcancer nyligen.
Varje knöl eller symptom ska undersökas, så att cancer kan uteslutas. De flesta knölar är ofarliga och de flesta bröst är naturligt knöliga, det bästa är att ta det säkra före det osäkra.

På vårdcentralen

Ställer läkaren frågor för att bedöma risk och känner även igenom dina bröst (klinisk undersökning).

Om din läkare bedömer att du uppfyller kriterier för stark misstanke: bör de skriva en SVF remiss, SVF står för standardiserat vårdförlopp. Syftet med att ta fram rutiner för antal dagar och rutiner för hur vården ska hantera en misstänkt cancer, är att ge jämlik och god vård oavsett var du bor. Det finns SVF för många olika diagnoser.

Om du har en knöl, men riskbild i övrigt är låg, då kan din läkare ge råd att avvakta en månad, eller skicka en vanlig remiss till mammografi som inte har samma snabba krav att utredas inom 35 dagar.

Enligt SVF för Bröstcancer ska du: utredas, få diagnos och starta behandling inom 35 dagar från det att remissen skrivs när du är hos vårdcentralen.

Läs mer om svf bröstcancer här

Nyckelinsikter i Bröstcancerrapporten 2025 "Mammografi räddar liv- höj åldersgränsen

• 58% av alla dödsfall i bröstcancer drabbar kvinnor som är 75 år eller äldre
• Med screening upp till 84 år skulle dödligheten i bröstcancer minska med 31 procent bland de kvinnor som går på mammografi och 26 procent i hela åldersgruppen.
• Screening för 75–84 år hamnar långt under Socialstyrelsens gräns för kostnadseffektivitet både för hälso- och sjukvård och ur ett samhällsperspektiv.
• Bland kvinnor mellan 65–89 år vill 84 procent fortsätta gå på mammografi.

https://brostcancerforbundet.se/om-oss/vara-andamal/paverkansarbete/brostcancerrapporten/

Nationellt Vårdprogram Bröstcancer - ny remissrunda startar 2026

Det nationella vårdprogrammet är en guide till sjukvården och dig som patient. Syftet är att skapa en jämlik vård.

Att det ska finnas riktlinjer att följa som är baserade på bästa kända vård. Därför uppdateras programmet löpande.

Vårdprogrammet beskriver vård som rekommenderas men är inte ett hårt krav - det är en rekommendation. De flesta erbjuder vård som beskrivs där.

Om ditt sjukhus frångår rekommendation som du ser i programmet, be dem förklara varför. Det bör finnas ett gott skäl till varför.

Regioner kan upprätta egna medicinska riktlinjer: RMR vilket beskriver avsteg från NVP.

Det är riktlinjer som avviker från det nationella programmet, något vi anser bör ha goda skäl och granskas minst lika noga som det nationella programmet. Det sker inte idag tyvärr och det är en utmaning för många att ha koll på de regionala programmen, därför är det viktigt med patientföreningar lokalt.

Nationellt vårdprogram Bröstcancerhttps://cancercentrum.se/diagnosbehandling/cancerdiagnoser/brost/vardprogram.7114.html